vaken om natten och drömmer på dagen

På en nerspydd spårvagn genom en mångfasetterad ensamhet. Så lång bort men ändå så nära. 

I slutändan är livet ändå som glitternagellacket en nyårsdag klockan halv sex på morgonen: lite stött i kanterna, men ändå oslagbart och fantastiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0