utan dig är jag död
MEN TÄNK OM JAG ÅNGRAR MIG OCH ÅNGRAR MIG IGEN
where troubles melt like lemon drops away above the chimney tops that's where you'll find me
Mötte en så fantsstisk kvinna ikväll. Hon berättade bortglömda kunskaper om djuren och jorden vi använder, om att lyssna med hjärtat och inte se allt med ögonen. På himlen var det två regnbågar och där under sa jag ja.
aska är den bästa jorden
Är inne i en sån sjuk längtansperiod. Längtar efter skolan, efter att få flytta till stor lägenhet och boa om. Längtar efter barn. Efter en hundvalp. Glasstårta. Eller ja, mest rycker det väl i livmodern och Nina får hålla i mig när vi passerar små knoddisar för att jag inte ska sno med mig dem hem. Men tänker att det kanske är bäst att bara längta, ett tag till. Ni andra kan väl klämma ut lite ungar så vi kan få snusa bebislukt och sjunga barnsånger? Bra idé tycker jag.
I alla fall: När det rycker och drar i längtansnerverna som mest, så kan en ägna sig åt att kolla in allt fint alla andra åstadkommer. Här, t.ex. Där kan en hitta sånt här fint.
I alla fall: När det rycker och drar i längtansnerverna som mest, så kan en ägna sig åt att kolla in allt fint alla andra åstadkommer. Här, t.ex. Där kan en hitta sånt här fint.
för en lång, lång tid
Hej hej hallå dagboken. Det är inte så att jag gått och avlidit i ett hörn eller så, jag har bara inte haft lust. Att skriva, alltså. Det har som varit andra saker i vägen, energiskurkar som inte velat lämna mig ifred. Men de är borta nu och då blir det varsågoda till er! Inte för att sannolikheten att någon läsare fortfarande existerar är sådär väldigt hög, men för att jag har lust, så ska jag återge senaste 1,5 månaderna på lagom stor yta:
I slutet på april var det snö i dalarna. Då drack jag te hos Millan.
I slutet på april var det snö i dalarna. Då drack jag te hos Millan.
Efter det hängde jag mest på Öland. Var barnvakt åt diverse avkommor.
Det blev första maj och vi tågade genom småstad medan katten latade sig hemma.
Nina gosade mest med katten och minst med mig. Jag blev avis och tog fina kort på henne istället.
Åkte till Helsingborg, vinkade till Danmark och återsåg några gamla ansikten.
Linn körde oss över bron en dag och vi stekte i kokosolja (alla förutom Nina, som gnuggade in sig i solskydd och blev brunast).
Senast var jag hemma en sväng och firade studenter, födelsedagar och fiaskon. Det var gött. Men kallt.
Nu är jag i Kalmar och väntar på att tiden ska gå. Badar och sover. Ca. Men det är nu det, sen är sen och då ska jag arbeta som den duktiga kvinnan jag är. Spara pengar till en verklighetsflykt lite längre fram i livet. Men det är sen, det.
