I am very happy, so please hurt me
Och så går en dag och kommer aldrig åter. Eller något.
Allt blir halvdant nu. Vet att det krävs mer men kan inte prestera. Försöker skriva det som ska skrivas. Läsa det som måste läsas. Ändå förstår jag ingenting. Kan inte koppla samman orden.
Borde klara av mer. Borde vara färdig med tentan. Har gjort samma sak förut men allt går baklänges. Famlar efter något jag aldrig kommer uppnå, något mer än det här.
Viskar tyst att snart är det över. Snart.
Kommentarer
Trackback
