he holds me in his big arms, drunk and I am seeing stars

Hatar livet så dyrt och heligt när ens moral sätts på prov. När ingjutna värderingar och en identitet jag trodde att jag kunde känna mig trygg i helt deformeras av något utomstående, i grund och botten, oviktigt. Klamrar mig fast vid gamla vanor, ser siffror försvinna och hoppas att en dag, en vacker dag ska jag vara till freds. En dag ska jag bida min tid, istället för att jaga den.

Hinner inte med allt det jag vill göra. Låser in mig för att slippa hamna där jag inte kan kontrollera vad som händer. Där min disciplin inte räcker till. Kisar mot solen och vill vara så mycket mer än allt det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0