sagor & fabler

Kryper ur ett skal jag gömt mig i, och in i ett annat. Ömsar skinn, men förpuppar mig bara på nytt utan att förvandlas till något vackert. Har inget tålamod, inte med någon och inte med mig själv. Allra minst med mig själv. Försöker tänka att det går bra andå, det viktiga är att bita ihop på rätt sätt. Inte så att tänderna gör ont och huvudet värker, utan så att det inte känns. Det viktiga är att det inte känns.

Bilderna är från julafton fram till nu. Det som har hänt medan jag inte varit här.