I was definitely made for these days


Lite såhär vår lilla familj ser ut just nu. Lite den jag längtar efter och lite sådär vi guppar. Sitter i ett kartongkaos, bland muffinsformar och vinglas som ska sorteras, packeteras och förvisas ner till källaren. En måste vara hård mot de hårda. Jag är skoningslös i mitt raffinerade av pryttlar och saker som ska antingen få följa med till Kalmar, eller, som sagt, hamna i källaren. Ingen nåd! Fast det var inte det jag skulle berätta egentligen. Egentligen ville jag bara säga att det är väldigt tomt och tyst utan min mycket förkylda flickvän och våra två monster. Ba så ni vet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0