sagor & fabler

Det finns så mycket jag vill göra, så många saker jag vill hitta på och så mycket jag vill genomföra. Oftast blir ingenting av bara för att hjärnan imploderar av allt väljande, velande, utplockande. Jag kan inte bestämma mig. Att välja det ena betyder att jag missar det andra. Och vice versa. Jag menar, det handlar egentligen inte om att möjligheterna är för många. Snarare att jag inte har möjlighet till kloning och kroppssplittring.

Snart är det tid för ett sådant stort val igen. Vad jag ska göra de närmsta åren, vars jag ska bo. Och som vanligt pågår krigsföring mellan hjärta och hjärna. En klok del av mig säger att sök dit, åk tillbaks, börja om. Det är en högklassig utbildning, du kommer vara mer eftertraktad på arbetsmarknaden etc osv mm. Sen kommer känslorna och bara "men du, ska du inte ha lite roligt också?" eller "vad sägs om att stanna där du är och ha det lite gött?". Och sådär håller de på. Egentligen vet jag kanske vad som är bäst, men känslan av ambivalens och maktlöshet kommer alltid tillbaka. PANG BOM! Så ligger jag där på en trasmatta och grinar för att livet känns så svårt och komplicerat när det egentligen är skitlätt och asroligt. 

Snälla döm mig inte nu. Jag vet ju egentligen att det bara är att ta sig i kragen och anpassa sig när jag väl har hamnat någonstans. Men jag är en sådan jävla mes. Är livrädd för att det inte ska kännas bra när jag väl valt. 
När allt till slut är bestämt.

Jaja, läger väl upp en bild på en laid back katt som en mental bild för mitt aningens nervösa sinne att hålla fast vid.