sagor & fabler

Tänder av och tänder på. Det är gratis. Jag betalar med ett karmakonto jag inte längre tror på och som inte kan göra någon skillnad. Förr nu har jag gjort det igen. Igen och igen. Hur stenhård jag än varit så har allt det där fallerat. Jag är ett tomt skal. Har gömt skolböcker, antecknigar, mat, minnen, mig själv. Kvar har jag lämnat den patetiska lilla fläcken på golvet, den dimmiga blicken av favoritmediciner som inte konstar mig ett öre längre.

Nästa vecka får jag åka till Lukke igen. Om två är jag kanske inte ens kvar här, på den högt uppsatta utbildningen jag förväntas fortsätta på. Om två har jag väl accepterat att mocka bajs är det jag kan. Hjälpa människor hitta det vackra i dessa magnifika djur, det kan jag. Men jag vill kunna hjälpa dem som inte klarar det själva. De som sitter i sin rullstol. Som inte har utvecklat sitt tal. De som inte förstår det sociala samspelet. Eller som bara inte orkar leva mer. Det är dem jag vill visa det för. Lukke ska lära mig.