du är nog den som jag borde vara hos
Det här att jag frivilligt och självmant omgivit mig med människor som slukat min självkännedom, min intergritet. Allt som är mitt. Har låtit mig såras av folk som inte alltid vetat om hur stora hål de skapar. Lagt mig själv på silverfat och sagt varsågod, om du vill ha mig finns jag här.
Och sen, när det plötsligt dyker upp en någon som sätter allting ur balans, på ett bra sätt, då byggs det vallgravar och stenmurar i ilfart. Det sätts upp fällor och det kommer ursäkter. Jag står bredvid och ser på när fruktansvärda saker händer, men jag gör för i helvte ingenting. Gjuter mina fötter i betong. Tänker att jag aldrig kommer närmre det underbara, vackra, än från mitt skyddsrum. Håller mina avstånd.
Och sen, när det plötsligt dyker upp en någon som sätter allting ur balans, på ett bra sätt, då byggs det vallgravar och stenmurar i ilfart. Det sätts upp fällor och det kommer ursäkter. Jag står bredvid och ser på när fruktansvärda saker händer, men jag gör för i helvte ingenting. Gjuter mina fötter i betong. Tänker att jag aldrig kommer närmre det underbara, vackra, än från mitt skyddsrum. Håller mina avstånd.
Kommentarer
Trackback
