hon säger människan skall inte vara ensam, så kom låt oss dela denna alltför mörka natt

I natt ska jag sova över. Jag tycker egentligen om att sova över, tycker egentligen om att vara hos människor och dela kvällar och morgnar med dem. Men alla är så tysta. Alla vill ha sitt eget och vem är jag att rubba deras cirklar. Och hur vågar en fråga egentligen? Idag frågade jag och idag ska jag sova över. När en inte klarar av sig själv får en protionera ut sig själv till de som ids bära en liten bit, höra en liten del och som orkar torka några tårar. För gråta, det kan jag. Något har tagit plats i mig och jag vet inte hur jag ska bli av med det. Snart, mina vänner, snart är det nog bra. På måndag är det diagnosdags. Nu ska jag åka spårvagn en extra halvtimme bara för att få tiden att gå. God natt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0