sagor för barn som är vuxna nu
Varför är det alltid så mycket som händer samtidigt? Idag kommer mamma. Snart, faktiskt, om några timmar. Idag har hbtq-festivalen börjat och det händer sinnessjukt mycket roligt och intressant som jag vill gå och uppleva, lyssna och titta på. Samtidigt ska jag rida och däremellan gärna hinna umgås med min älskade mor också. Vore fint om jag lyckades klämma in det liksom, när hon är här.
Jag ska slå in en present till Småland som hon ska få innan hon åker till den brittiska ön. Sen åker Malmö till just Malmö, Luleå jobbar, R jobbar, Mysan jobbar och alla andra jobbar. Jag ska fly. Som vanligt vid den här tiden på året. Fly från det faktum att jag är för labil (läs: "lättare bipolär", citat av psykdoktorn) för att kunna stanna på samma ställe för länge eller jobba på normala jävla jobb där det ingår ansvar och prestation. Då flyr jag. Först till Falun, sen till Stockholm, sen Eskilstuna, sen Skåne, sen Exeter, sen Stockholm igen och däremellen ska jag mellanlanda här i mitt hem och hoppas att jag 1. blivit godkänd på tentan och 2. inte är alltför pank för att fortsätta.
Någon sa att det är viktigt att ta en dag i taget, eftersom morgondagen alltid är en hypotes. Jag har hypoteser för fem år framåt. Borde sluta hypotisera och börja sitta still.
Katten ligger och snarkar bredvid mig, som en annan slacker. Jag har slut på cigaretter och har glömt ta min medicin, som vanligt. Den här dagen kan således sluta hur som helst. Mamma, om du läser det här från din nya flashiga Iphone (vilket du inte borde göra, eftersom du kör bil!) så säger jag förlåt i förskott om jag är en instabil dotra när du kommer ner. Jag älskar dig. Så du vet.
Jag ska slå in en present till Småland som hon ska få innan hon åker till den brittiska ön. Sen åker Malmö till just Malmö, Luleå jobbar, R jobbar, Mysan jobbar och alla andra jobbar. Jag ska fly. Som vanligt vid den här tiden på året. Fly från det faktum att jag är för labil (läs: "lättare bipolär", citat av psykdoktorn) för att kunna stanna på samma ställe för länge eller jobba på normala jävla jobb där det ingår ansvar och prestation. Då flyr jag. Först till Falun, sen till Stockholm, sen Eskilstuna, sen Skåne, sen Exeter, sen Stockholm igen och däremellen ska jag mellanlanda här i mitt hem och hoppas att jag 1. blivit godkänd på tentan och 2. inte är alltför pank för att fortsätta.
Någon sa att det är viktigt att ta en dag i taget, eftersom morgondagen alltid är en hypotes. Jag har hypoteser för fem år framåt. Borde sluta hypotisera och börja sitta still.
Katten ligger och snarkar bredvid mig, som en annan slacker. Jag har slut på cigaretter och har glömt ta min medicin, som vanligt. Den här dagen kan således sluta hur som helst. Mamma, om du läser det här från din nya flashiga Iphone (vilket du inte borde göra, eftersom du kör bil!) så säger jag förlåt i förskott om jag är en instabil dotra när du kommer ner. Jag älskar dig. Så du vet.
Kommentarer
Trackback
