ett regn

Det händer saker som inte får hända. Jag dricker mig berusad bara för att slippa känna, bara för att slippa vara medveten om vad som är verkligt. Det är alldeles för stort och jag är så rädd. Blickar tillbaka på det som varit och gråter över det som aldrig kommer bli. Kan inte sitta still. Har ångest ut i fingerspetsarna, de skakar och jag kan inte få tag på någon. Vet en natt som kommer vara fruktansvärd.

Här inne hos mig finns inget att hämta. Du kommer bli besviken, rädd. Som jag.

Jag saknar extrasystrar, Rossy, skåningar, hon i Exeter, lilla My, en katt och en kattvakt, två dillebarnsgrannar, min säng och mina rutiner. Saknar dig.

Vi får inget svar. Jag är så rädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0