sagor & fabler

En picknickfestival efter alla snubblande steg, alla fall och allting som aldrig blir tillräckligt klart. Dansar till musik med hjärta och själ, men ångrar ingenting. Håller om och ramlar. Sitter längs en stig, alla går förbi och ingen ser. Det är hud, ett ögonlock. Bara jag som ser. Röker tio cigaretter i rad och hamnar på en centralstation, släpper in fast jag vet att jag inte borde. Dinglar med benen i en för lång klänning och tänker en sekund att det måste vara det här de pratat om. Hoppas att tiden stannar men är så rädd att det inte förblir. Förblir, förblev, förbliva. Långt inne säger någon att det är tid att sluta tänka nu. Det är nu som varandet börjar. Och jag hinner precis med min buss innan klockan slår för mycket och jag gör bort mig.