sagor & fabler

God morgon. Snooze, gröt, randig tröja. Too-tickimuggen. Är lite nervös. Det går nog bra. Har lite ont. Det går nog över. Vill sova lite till. Bara lite, lite, lite. Lite till. Drömmer feberdrömmar trots att febern är borta. Minns inget, men glömmer ändå ingenting. Flimmer och brus som skuggor över näthinnan precis innan allt annat försvinner. Slår huvudet i väggen, hoppas mest på att ingen ska höra. Skäms. Ska ringa idag, tror jag. Mamma sa att jag måste göra det nu. Att det inte ska vara såhär. Jag tänkte att det har varit värre.

Längtar efter solstrimmor och långa skuggor, milda röster. Efter fjärilar i magen, nyfikenhet. Socker och vit hud, blommor i håret. Längtar efter daggstänkt gräs. Det varma.

Egentligen finns det ingen anledning att vira in sig i det här. Och egentligen vet jag det. Ändå kan jag inte låta bli. Dras till fel livsöden som magneter mot mitt kylskåp. Tänker att när jag blir stor, då ska jag sluta med det. Då ska jag ta mig samman. Klippa mig och skaffa ett jobb. Inte glida runt i periferin.

Men det har sin charm. Du vet aldrig var du hamnar. Och sen står du här en dag. Ibland, när jag blundar, håller du fortfarande i min hand när jag gråter.