footsteps follow, down through the hollow sound
Luleå hade mage att ta bild medan jag fortfarande inte var helt vaken. Fortfarande dimmig. Katten sov. Och sen frukost i blekt ljus, tunga huvuden. Allt som borde göras. Ibland stryper tiden sig själv. Vi fastnar bara emellan, med allt det vi önskar vi hade gjort. Som fortfarande borde göras. Det som är ogjort.
Kommentarer
Postat av: maja.
åh, kissekatten!!
Postat av: inger helén
oh vad mysiga bilder.
Trackback
