såg du mig, såg du att det var jag

Så skeva 24 timmar. Vi blommar, somnar om och vaknar. Den kloke sa mig att jag har ett hål, något som måste lagas. Att det som hänt har hänt och att det kommer bli bra. Undrar hur mycket dynga jag rört upp från botten nu, undrar om jag kunde sy igen munnen och aldrig mer berätta hur det känns när skinnet slits av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0