och hon går in i någonting folk skulle påstå att hon drömt

men inget kan vara verkligare, inget mera sant 
det finns en plats där inte alla måste tänka likadant
och hon kan finna allt det enkla på en plats hon själv valt ut

men då hon möter andras blickar tar det vackra alltid slut

Utan att jag hinner blinka vistas tiden i andra rum, skriver andra människor historia och vi måste gå åt andra håll. Jag måste blunda. Löven ändrar färg och något ändras i mig. Något byter plats, det gör ont och jag vet inte vad det är. Något gnaver. Tänker att identitetskrisen väl var något en skulle gå igenom för länge sedan, inte nu, inte här när en förväntas vara stabil och hel. Stadig. 

Så en morgon vakar en och undrar vad som egentligen är meningen.

Skrapar skor i gruset och räknar gatlyktor längs gator utan slut. Köper ny kalender. Igen. Som för att få bygga upp fler murar och skyddsnät kring allt det som är mitt. För att jag har lärt mig, den här sommaren, igen, att det inte är värt det.

Dansar med en älskad på ett alldeles för litet dansgolv och glömmer bort alla hjärnspöken, alla andra. Vi har bara helhjärtat roligt. För det är det vi har tillsammans. Möter en guldfisk och inser där, i en för liten lokal under en alldeles för stor bro att det måste finnas fler antal dagar som är värda att kämpa för, än att dö för. För att det finns människor som får mig att glömma allt annat.

Kommentarer
Postat av: Emma

'att det måste finnas fler antal dagar som är värda att kämpa för, än att dö för. För att det finns människor som får mig att glömma allt annat.'



det finns det alltid Cajsa. På ett eller annat sätt finns det alltid fler dagar värda att kämpa för än att dö för. Och du kämpar som ingen annan.



Jag är stolt över dig och jag ser upp till dig Cajsa!



Jag finns här <3

2011-08-29 @ 10:01:30
URL: http://emmaebba.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0