when the gusts came around to blow me down, I held on as tightly as you held onto me

Det finns så mycket att
misslyckas med.
Så mycket som inte går
rätt.
Som inte
kan
bli
bra.
Jag ska snurra mitt huvud tills det går av.

Jag tänker att vin är bästa marinaden. I det blir allting bra, fint. Allt blir gott. Lätt och kravlöst. Så jag marinerar och vaggar mig till söms bredvid honungshuden, lockarna. Håller andan ibland. Bara för att höra hennes puls.

Lutade huvudet mot axlar igår när jag inte klarade av att stå själv. Fick en klapp och varma ord. Det blir bra. Samlade alla runt ett bord och lyssnade. Fick sitta nära och hålla om. Trots att jag inte alls var värd det. Trots att det var en dålig dag. 

Människor som håller av mig mest när jag förtjänar det som minst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0