everything I know is wrong, everything I do just comes undone and everything is torn apart

Sommarvärme och kusinbesök. Missar att göra allt viktigt, men håller huvudet över ytan och andas kvällsdagg när solen inte längre värmer min hals. Dansar en dans för det som slår i hjärtat, hennes ögon. Stannar ute fast det är kväll. Stänger inte dörren. Vaknar ändå och inser att verkligheten alltid är något som kommer ikapp. Måste springa när jag förväntas göra det jag ska. Blir fem år och hulkar i telefonen på en tvärgata i Haga. Försöker bita ihop, men biter bara i läppen tills det blöder. Håller andan mellan lyktstolpar bara för att inte tappa bort mig själv. För att veta att jag inte försvinner. Vaknar igen och någon håller i min hand. En annan ringer, säger att allt blir bra. Det blir det. Och det finns inget mer jag behöver just då. Somnar om och hör hjärtslag mot min rygg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0