04:03
Ligger vaken om natten och glömmer att tid är föränderligt. Låter världsliga saker gräva djupa hål, biter för att slippa känna och undrar var alla luftslott tog vägen. I natt är de inte här. Mina trollsländsgläntor. I natt har de övergivit mig och jag ska aldrig förlåta dem, inte någonsin. Vill vira in allt det onda, som tråd på en rulle och hoppas att det stannar där, för mitt huvud kan inte längre avgöra vad som är på riktigt och mitt hjärta kippar efter luft. Jag dränker det. Det sinar bort i min självförakt och jag gör ingenting åt det. Är så rädd för ångest och hjärtklappning, måste fortsätta på det jag påbörjat nu. Måste fullfölja det jag givit mig själv in på. Det jag bytte min själ mot. Och när iskristaller letar sig in längs min fönsterkarm, låter jag tiden gå ur led. Hoppas att den aldrig mer hittar tillbaka.
Kommentarer
Postat av: Lotta
åh
Trackback
