vi kan prata med varandra, dricka te och äta kaka

Ja, jag har sjuklig beslutsångest över hur det ska se ut här. Jag blir aldrig nöjd och jag kan aldrig bestämma mig. Och alla andra har det så hemskt mycket finare och själv åstadkommer jag ingenting. Jämmer och anåda. Kanske att jag en dag kan vila i något beslut. Eller så inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0