det kan ha varit längesen, men jag kan också ha drömt
Fina, rara mamma. Hon köpte mig en trasmatta idag. En färggrann, att ha i köket.
Blir trött av mediciner. Av att aldrig blir färdig. Av minnen som hela tiden ska rotas fram. Sorteras. Slänga eller inte slänga. Behålla, eller glömma bort. Fotografier, ringar, brev. Blandband. Lånade kläder som aldrig kom hem.
Livet blir fragmentariskt när det sorteras. Ju mer jag rotar, desto mindre vill jag veta. Och mindre vill jag förstå.
Hur stor plats får allt ta? Jag har glömt hur en lever nu. Jag är alltid någon annan stans.
Kommentarer
Trackback
